Dag 3 – Berätta om din hunds ras
Finsk lapphund
Ja vad ska man säga om dom egentligen? Finsk lapphund är från början en vall- och vakthund som användes av samerna i renskötseln. Dagens lapphundar avlas dock inte längre på vallegenskaper (för det mesta), vilket är lite synd tycker jag....Så de har mer eller mindre vall kvar i sig numera. Det är en väldigt följsam ras som nästan alltid håller sig nära flocken och har koll på var man befinner sig någonstans, vilket kanske är tack vare deras gamla förfäder som vallade.
Annars så är de aktiva, tycker mycket om att vara utomhus i alla väder. De har en tydlig av- och påknapp vilket märks vääääääldigt tydligt på Koff. T ex om man leker med honom så kommer han igång direkt och är väldigt intensiv, men direkt som leken är slut så lugnar han sig och går och lägger sig eller något. Inte som vissa hundar som blir väldigt stissiga, kanske börjar skälla osv. Samma sak när man tränar, så kan han ligga och sova och så tränar vi och när det är färdigt så slappnar han av direkt, men under själva träningen är han oftast också väldigt intensiv. Inte alltid, han har sina dagar så han är mer trött/omotiverad också men det är väl inte speciellt konstigt :).
De har lätt till skall också, de har ju använts som vakthund men även när de vallade så har de vallat med skall, så det där med att skälla ligger ju ganska djupt rotat. Brukar gå att få bort bra om man lägger träning på det. Jag tränar för fullt på det med Koff nu, inte för att han är sån som skäller "bara för att", han skäller t ex typ aldrig inomhus, men när vi är utomhus och det är mörkt så kan han börja skälla om det dyker upp någon/något.
Finsk lapphund är mest en sällskapshund idag, också synd i mitt tycke då de har mer potential än så. De lapphundar som faktiskt tränas och tävlas går det mycket bra för. Viltspår, lydnad och agility är väl det som fungerar bäst vad jag vet men vet också att det finns lapphundar som tränas i sök och som är väldigt duktiga på det. Dock är det ingen ras som kan konkurrera i de högre klasserna (oftast) men man kan ändå komma ganska så långt.
Ja vad ska man säga om dom egentligen? Finsk lapphund är från början en vall- och vakthund som användes av samerna i renskötseln. Dagens lapphundar avlas dock inte längre på vallegenskaper (för det mesta), vilket är lite synd tycker jag....Så de har mer eller mindre vall kvar i sig numera. Det är en väldigt följsam ras som nästan alltid håller sig nära flocken och har koll på var man befinner sig någonstans, vilket kanske är tack vare deras gamla förfäder som vallade.
Annars så är de aktiva, tycker mycket om att vara utomhus i alla väder. De har en tydlig av- och påknapp vilket märks vääääääldigt tydligt på Koff. T ex om man leker med honom så kommer han igång direkt och är väldigt intensiv, men direkt som leken är slut så lugnar han sig och går och lägger sig eller något. Inte som vissa hundar som blir väldigt stissiga, kanske börjar skälla osv. Samma sak när man tränar, så kan han ligga och sova och så tränar vi och när det är färdigt så slappnar han av direkt, men under själva träningen är han oftast också väldigt intensiv. Inte alltid, han har sina dagar så han är mer trött/omotiverad också men det är väl inte speciellt konstigt :).
De har lätt till skall också, de har ju använts som vakthund men även när de vallade så har de vallat med skall, så det där med att skälla ligger ju ganska djupt rotat. Brukar gå att få bort bra om man lägger träning på det. Jag tränar för fullt på det med Koff nu, inte för att han är sån som skäller "bara för att", han skäller t ex typ aldrig inomhus, men när vi är utomhus och det är mörkt så kan han börja skälla om det dyker upp någon/något.
Finsk lapphund är mest en sällskapshund idag, också synd i mitt tycke då de har mer potential än så. De lapphundar som faktiskt tränas och tävlas går det mycket bra för. Viltspår, lydnad och agility är väl det som fungerar bäst vad jag vet men vet också att det finns lapphundar som tränas i sök och som är väldigt duktiga på det. Dock är det ingen ras som kan konkurrera i de högre klasserna (oftast) men man kan ändå komma ganska så långt.
Kommentarer
Trackback
